Nedgången på börsen påverkar handikapprörelsen. En del organisationer tvingas minska personalstyrkan och verksamheten. Det visar en rundringning som Nyhetsbyrån ikapp har gjort.
I höstas gick Reumatikerförbundet ut med att man måste säga upp personal. Nu är Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, i en liknande situation.
Minst fem heltidstjänster ska försvinna. Personalchef Margareta Hahne berättar att det till viss del beror på att NHR får mindre statsbidrag men till stor del på att aktieavkastning har minskat.
– Man kan inte säga att vi aldrig skulle ha satsat på aktier, vi har ju tjänat pengar på det tidigare. Men det är hårt när det vänder, säger Margareta Hahne.
Många handikapporganisationer får viktiga intäkter via Humanfonden Banco.
Privatpersoner som sätter in sina pengar där går med på att två procent av deras fondförmögenhet ska gå till en viss ideell organisation. Föreningen utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, FUB har i år fått drygt 700 000 kronor via fonden.
– Det är ungefär en halvering av vad vi fått tidigare, säger Ann-Charlotte Carlberg på FUB.
Det här är en anledning till att FUB har en skärpt ekonomisk situation.
– Vi har fått lov att skära ner i vår verksamhetsplan. Det innebär bland annat begränsningar när det gäller utbildningar och konferenser.
FUBs minskning av bidrag från Humanfonden stämmer bra med vad som hände med fonden generellt. I fjol delade man ut 60 miljoner kronor till de ideella organisationerna. I år blev det cirka 30 miljoner kronor.
Epilepsiförbundet är också knuten till Humanfonden. Organisationen har fått mindre intäkter därifrån och från andra placeringar.
– Vi måste minska verksamheten. Vi skulle ha ordnat en ordförandekonferens till exempel, den måste ställas in, säger Inga-Britt Börjesson på Svenska Epilepsiförbundet.
Alla organisationer som ikapp talat med säger att de har fått mindre pengar att röra sig med, men det är inte överallt som det ger avtryck i verksamheten. Astma-Allergiförbundet har förlorat cirka tre miljoner kronor.
– Vi har så pass bra ekonomi i grunden att det har funnits reserver att ta ifrån så vi klarar oss bra ändå, det påverkar inte verksamheten, säger ekonomiansvarig Lennart Skiöld.
Cecilia Lund är ekonomiansvarig på Diabetesförbundet.
– Vi får vara försiktiga med vad vi lägger pengarna på, men det har inte blivit några uppsägningar eller driftsinskränkningar.
På Hörselskadades Riksförbund har försiktigheten också ökat.
– Det blir inte några direkta nedskärningar. Men kommer att vara mer
försiktiga med att nyanställa om någon slutar, säger ekonomichef Göran Lagerbäck
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar har också fått mindre pengar att röra sig med. Men organisationen hoppas kunna få tillbaka de pengarna genom att bli bättre på att ta betalt själv.
RBU ska satsa mer på konferenser för yrkesfolk inom habilitering och sjukvård.
– Vi har mycket kunskap men vi har inte alltid tänkt på att vår erfarenhet är något man kan ta betalt för, säger Carin Cederberg, informationschef på RBU. (Nyhetsbyrån ikapp)