Söndag den 25 januari hade Alingsås Diabetesförening årets första medlemsmöte. Gästtalare var Larserik Johansson, medlem i föreningen, och nominerad till ordförande i Svenska Diabetesförbundet vid riksstämman i oktober.
Larserik redogjorde för sin egen bakgrund. Bl a har han diabetes typ 1 sedan mer än 36 år tillbaka.Han berättade också hur han ser på framtiden för Diabetesförbundet om han blir vald till ordförand. Bl a vill han arbeta för att minst 10-dubbla Diabetesfondens (Diabetesförbundets forskningsfond) stöd till diabetesforskningen.
10-dubbla forskningsanslagen!
– Det kan kanske för några låta som taget ur det blå, men jag är helt säker på att det är möjligt, sade han. Det finns minst 350.000 diabetiker i Sverige, kanske en halv miljon totalt. Dom har släktingar, vänner, grannar och arbetskamrater. Om förbundet gör bra kampanjer och ofta syns i press, radio och TV är jag övertygad om att det går att 10-dubbla Diabetesfondens forskningsanslag på 10 år, sade han.
Ett annat viktigt område för Larserik Johansson är att trycka på för en bättre diabetesvård. Bl a har han och Carita Henriksson (ordförande i Alingsås Diabetesförening) skrivit två debattartiklar om diabetesvården som publicerats i Göteborgs-Tidningen (GT) och Dagens Medicin.
– Det gäller att synas, sade han, och fick medhåll av deltagarna. Syns man inte finns man inte.
Den tredje punkten var att stärka Diabetesförbundet och dess läns- och lokalföreningen för att kunna driva på bl a för bättre vård.
– Nästa år är det val i Sverige. Om jag blir ordförande lovar jag att trycka på så att alla politiker får svara på frågor hur de tänker utveckla diabetesvården på alla nivåer
Personligen tycker jag att Larseric Johansson verkar vara en mycket bra kandidat till ordförande posten.
Bland annat genom att uttrycka att han vill trycka på en bättre diabetesvård.
Diabetesförbundet är en patientorganisation som hela tiden bör ha focus på diabetesvården. Min förhoppning hade varit att vårt förbund hade jobbat mycket mer aktiv i arbetet med nya Nationella riktlinjerna för diabetes. Det är där man kan vara med och påverka hur vården för diabetiker kommer att bli.
Tyvärr tror jag, att vissa landsting som har en knapp ekonomi kommer, att ge det minium som anges i riktlinjerna, till oss diabetiker. Om jag förstått vad socialstyrelsen skriver kommer vården att bli som professionen beslutar och inte vi som vårdtagare önskar vår vård. Detta är ett antagande från min sida.
Diabetiker sedan 1960 = 49 år