Kvaliteten i den medicinska behandlingen växlar mellan sjukhusen i landet trots att det finns nationella riktlinjer för vården. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport för sjukvården.
– Det här är oacceptabelt men stämmer tyvärr med våra egna undersökningar. Det säger Ronny Weylandt, generalsekreterare på Hjärt och lungsjukas riksförbund.
Socialstyrelsen har bland annat tittat på vården för hjärtpatienter och de som har diabetes. Där har man funnit skillnader i hur bra sjukhusen är på att ta till sig ny medicinsk teknologi och bra behandlingsmetoder. Det gäller exempelvis vilken typ av kranskärlsingrepp man gör på hjärtpatienter och typen av blodfettssänkande läkemedel för diabetiker. Ronny Weylandt anser att Socialstyrelsens rapport visar att det finns helt oacceptabla skillnader inom vården.
– Enligt Hälso och Sjukvårdslagen ska man få lika god vård i hela landet men så fungerar det inte.
Hjärt och lungsjukas riksförbund har gjort tre egna undersökningar av alla sjukhus som har hjärtrehabilitering. Den första undersökningen gjordes 1996, den andra 1999 och den tredje ifjol.
– I samtliga fall har vi sett stora regionala skillnader.
Enligt Ronny Weylandt kan det inte förklaras med att sjukhusen väljer olika typer av behandling som kan anses lika bra. Det handlar om kvalitetsskillnader.
– Det finns konsensus om vad som är bra behandlingar och det finns också nationella riktlinjer.
Det är svårt att säga exakt vad kvalitetsskillnaderna beror på.
– Vi har inte kunna se något mönster, som att man får bättre vård vid universitetssjukhus än vid mindre sjukhus. Det verkar mer handla om vilka individer som arbetar på sjukhuset och deras engagemang.
I Socialstyrelsens rapport ser man också skillnader i hur kvinnor och män behandlas. Män får exempelvis mer avancerad behandling vid hjärtinfarkt än vad kvinnor får. Men enligt Socialstyrelsen är det inte säkert att det här är kan förklaras med orättvisor mellan könen. Det kan också vara kopplat till att yngre oftare ges avancerad behandling än äldre. Många kvinnor drabbas av hjärtinfarkt senare i livet än män.
Socialstyrelsen anser att det behövs mer studier av skillnader i behandling som kan kopplas till ålder såväl som kön. (Nyhetsbyrån ikapp)